The idea of smart cities has become enormously popular during the past decade. Environmental governance is one issue in which smart city ideas seem to hold potential. However, there is an incredible variety in what it means for a city to be ‘smart’. For some, it involves the use of information and communication technology (ICT) to solve problems; for others, it has more to do with economic growth and city branding. Many social science researchers have criticised the idea of smart cities. They worry that it might allow multinational corporations to take control of municipal governance and lead to an undue focus on technological solutions to societal issues. However, only a few previous studies have examined the influence on urban environmental governance in practice. This thesis investigates the influence of smart city ideas on urban environmental governance through a study of Hyllie, a climate-smart city district in Malmö, Sweden. It applies a theoretical perspective based on science and technology studies and the concept of assemblage. It combines participant-observation of inter-organisational meetings, interviews with professionals and document analysis. This thesis contributes a more comprehensive picture of which actors influence the direction of the climate-smart city—beyond the usual suspects of municipal governments and multinational companies. Still, it shows how ICT-based smart city solutions have taken precedence in urban environmental governance at the expense of energy efficiency and renewable energy. Smarta städer har blivit oerhört populärt koncept under det senaste decenniet. Miljöstyrning är ett område där smarta städer visar potential. Det finns dock många tolkningar av vad ordet ’smart’ betyder för städer. För vissa handlar det om tillämpning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) för att lösa problem, för andra om ekonomisk tillväxt och marknadsföring av städer. Många samhällsvetenskapliga forskare kritiserar föreställningen om den smarta staden. De bekymrar sig över att multinationella företag tillåts ta makt över miljöstyrning och ett alltför stort fokus på teknologiska lösningar för samhällsfrågor. Få tidigare studier har undersökt påverkan på miljöstyrning i praktiken. Avhandlingen utforskar hur föreställningar om smarta städer påverkar miljöstyrning genom en studie av Hyllie, en klimatsmart stadsdel i Malmö. Den tillämpar ett teoretiskt perspektiv som bygger på teknik- och vetenskapsstudier samt begreppet assemblage. I avhandlingen används deltagande-observation av möten mellan olika organisationer, intervjuer med professionella och dokumentanalys. Avhandlingen bidrar med en mer mångsidig bild av vilka aktörer som påverkar utvecklingen av den klimatsmarta staden, utöver kommuner och multinationella företag. Den visar dock även att IKT-lösningar i den smarta staden blir viktigare i städers miljöstyrning på bekostnad av energieffektivitet och förnybar energi.